Sjömanstornet

Ett ikoniskt minnesmärke

Tornet restes till minne av de svenska sjömän som miste sina liv ombord på svenska handelsfartyg under första världskriget. Namnen på de 690 sjömän som omkom och de 98 fartyg som förliste finns inskrivna i sockeln på tornet. Ytterligare 103 utländska sjömän miste livet i dessa olyckor. 434 svenska sjömän ombord på utländska fartyg omkom också, men deras namn finns inte heller med på sockeln. Kanske fanns det ännu fler.

1928 beslutades att ett torn skulle uppföras som minnesmärke, intill det blivande Sjöfartsmuseet i Göteborg. Minnesmärket skulle vara fristående, utan samhörande med Sjöfartsmuseet. Göteborg Stad stod för driften och skötseln av tornet. Byggnaden, som ritades av Karl M. Bengtson, stod klar i april 1933, men på grund av byggnadsarbetarstrejk kom skulpturen ”Kvinna vid havet” inte på plats förrän året därpå. Tornet invigdes samma dag som Sjöfartsmuseet, 14 juli 1933, av kung Gustaf V.

Tornet invigdes samma dag som Sjöfartsmuseet, 14 juli 1933, av kung Gustaf V.

Tornets 194 trappsteg leder upp till toppen där bronsskulpturen ”Kvinna vid havet”, populärt kallad ”Sjömanshustrun”, av Ivar Johnsson står och blickar ut över älven. Tornets högsta punkt är 62 meter över havet och hela tornet, exklusive bronsskulpturen, är 49 meter högt. Hiss finns, men den går inte ända upp.

– Tornet har sin plats i svensk arbetslivshistoria och är typiskt för sin tid, säger Karl Hellervik, intendent på Sjöfartsmuseet Akvariet. Bygget togs emot nästan som ett hån av dem som var föremål för det: sjömännen och de efterlevande. Under första världskriget hade man lovat sjömännen arbetslöshetsförsäkring, åtta timmars arbetsdag, med mera. Men istället för ett bättre liv fick de ett monument.

Sedan 1991 ägs tornet av Higab, Göteborg Stad och den 1 juli 2017 tog museet efter många års uppehåll åter över driften av tornet.