digiseum
S/S AEOLUS
Ett passagerarfartyg i furstlig klass
Ett passagerarfartyg i furstlig klass
Bland ritningarna från Lindholmens Varv finns en färglagd inrednings- och slutritning som omedelbart fångar blicken. Den är daterad den 29 maj 1885 och bär namnet S/S Aeolus – ett passagerarfartyg som kom att bli något alldeles extra i den svenska ångbåtstrafikens historia.
AEOLUS beställdes redan 1883 av Ångfartygs AB Södra Sverige, samtidigt med systerfartyget ZEPHYR. Beställningen gick till Motala-koncernen: ZEPHYR byggdes vid Kockums i Malmö, medan AEOLUS uppfördes vid Lindholmens Varv i Göteborg. Redan under byggtiden blev det tydligt att detta inte var något vanligt fartygsprojekt. Rederiets kontrollant hade stort inflytande över arbetet och krävde gång på gång förändringar – ibland så långt gångna att färdig inredning revs ut för att göras om. Resultatet blev ett fartyg i absolut toppklass, men också stora ekonomiska förluster för varvet.
När AEOLUS levererades inför seglationssäsongen våren 1885 betraktades hon som ett av Nordens förnämsta passagerarfartyg. Samtida tidningar jämförde henne med de stora atlantångarna och beskrev henne som närmast ett furstligt lustångfartyg. Det var inte svårt att förstå varför. Fartyget var rikt utsmyckat redan utvändigt, med svartmålat skrov, ornamentering kring bog och akter samt fem landskapsvapen i aktern. Skorstenen bar rederiets kännetecken: ett vitt band med röd cirkel och en förgylld femuddig stjärna. AEOLUS drevs av två compoundångmaskiner om sammanlagt 950 indikerade hästkrafter och hade två propellrar – en tekniskt avancerad lösning för sin tid.
Det som väckte störst uppmärksamhet var inredningen. Matsalong ovan däck var något nytt och möblerades med fanerade väggar i lönn och jakaranda, konstfulla målningar, förnicklade metalldetaljer och elektriskt ljus från praktfulla lampor. I matsalen stod bord med så kallade balansapparater, som höll skivorna horisontella även i grov sjö, omgivna av engelska svängstolar. En hiss förband serveringen med köket – ännu ett tecken på modernitet och komfort.
Ombord fanns också röksalong i österländsk stil, promenaddäck och en särskilt påkostad damsalong med piano, violett madrassering och speglar och lampor i överflöd. Allt var utformat för att ge resenärerna en upplevelse av lyx, trygghet och samtida elegans.
I slutet av maj 1885 sattes AEOLUS i trafik på rutten Stockholm–Kalmar–Karlskrona–Malmö–Göteborg–Kristiania. Under många år trafikerade hon olika linjer i svenska och norska vatten och byggdes successivt om för att möta nya krav på komfort och teknik. Efter att rederiet övertagits av Stockholms Rederi AB Svea 1909 byggdes AEOLUS om och fick nytt maskineri. Ytterligare moderniseringar genomfördes 1934, då inredning, rigg och navigationsutrustning uppdaterades. Trots förändringarna behöll hon sin roll som ett representativt fartyg för bekvämt resande.
1954 såldes AEOLUS till International Broadcasting Association och döptes om till IBRA, med planer på att bli en flytande radiostation. Projektet förverkligades aldrig och redan 1956 såldes fartyget för upphuggning.
Den bevarade ritningen från 1885 ger i dag en unik inblick i teknik, estetik och ambitioner inom den svenska ångbåtstrafiken under dess glansdagar – och berättar historien om ett fartyg som byggdes för att imponera.