Hoppa till huvudinnehåll

Samlingar

Det finns cirka 25 000 registrerade föremål i våra samlingar. De äldsta är från 1500-talet. Här finns troligtvis Nordens största modellsamling och en stor del av det material som bärgats från Svenska Ostindiska Compagniets fartyg GÖTHEBORG, som förliste i Göteborgs hamninlopp 1745. 

Fartygsmodell i närbild. Kaptenen stå på däck. En styrman kikar ut genom en dörr och en man leder en kossa ute på däck.
FÄRJAN 2 "Bonnafröjda", Göteborgs första ångdrivna färja i trafik Klippan-Färjenäs åren 1874-1928. Foto: Bo Melin

Vill du veta mer sök i samlingarna
Hittar du inte det du söker kontakta samlingsintendent arkivetsjofart@kultur.goteborg.se

Fartygsutrustning och detaljer

Museet har genom åren samlat på sig fartygsdetaljer och utrustning från olika fartyg, t ex motorer, styrinstrument, inredning från hytter och sällskapsrum ombord passagerarfartyg, navigationsutrustning.

Fiskesamlingen

Samlingen består till stor del av fiskeredskap från havs- och kustfiske från Västkusten, men det finns även föremål från insjöfiske. Stor del av föremålen kommer från Fiskeutställningen vid Jubileumsutställningen i Göteborg 1923.

Varvssamlingen

Här finns föremål från segelfartygens tid fram till den moderna varvsindustrin i Göteborg.

Fartygsporträtt

Fartygsporträtt målades främst under 1800-talet, både av amatörer och av professionella. Ofta användes billigt material som torkade snabbt, som akvarell eller gouache på papper. Det skulle gå fort att måla eftersom tavlan skulle bli klar innan fartyget avseglade.

Fartygsmodeller

Museets samling omfattar fartygsmodeller från 1700-talet fram till idag. Modellbyggande är ett hantverk lika gammalt som varvsindustrin själv. Innan ritningar började användas vid fartygsbyggen så användes fartygsmodeller som förlagor. Än i dag tillverkas modeller av de fartyg som går i trafik även om dessa nu mer främst fungerar som reklam och dekoration.

 

Sjömansminne

Personliga föremål och sjömansminnen

Föremål som sjömansarbeten som tillverkats på frivakten, sjömanskistor, kläder och personliga saker som en fickkniv och en klocka som vittnar om sjömanslivet ombord.  Sjömansminnen som medförts hem som gåvor till familjen. Kanske var det också en sorts bekräftelse på allt det fantastiska som fanns bortom horisonten.

Tatueringar

I samlingarna finns en tatueringssamling med tatueringsutrustning och tatueringsförlagor från bland annat Karl "Tatuerar Calle" Gustafsson, som var både tatuerare och sjöman. Han föddes 1888 och gick till sjöss som fjortonåring. Under 1910 och 20-talet utövade han tatueringskonsten ombord på fartygen. Några år var han verksam i Norge och seglade valfångare. 1923 slog sig Karl Gustafsson ner i Göteborg och 1926 öppnade han en sjömansekipering tillsammans med sin fru. Butiken låg mittemot dåvarande kajplats 21, på Andrégatan i närheten av Järntorget och Lagerhuset, ett område där mängder av sjömän rörde sig.

Rederianknutet material

Inredning SAL

 

Främst föremål från Broströmskoncernens rederier. Reklam, fartygssdetaljer och inredning, porslin, fartygsmodeller.

Svenska Amerika Linien

Svenska Amerika Linien var Sveriges första rederi för passagerartrafik till Nordamerika. När den stora utvandringsvågen planat ut användes fartygen istället för kryssningstrafik runt hela världen. Svenska Amerika Linien ingick i broströmsfären och Axel Broström var en av grundarna till Sjöfartsmuseet. Därför har föremål och arkivmaterial regelbundet lämnats till museet. Material från Broströmkoncernen omfattar brev, foto, film, ritningar, men också föremål från fartyg och modeller.

Svenska Lloyd

Svenska Lloyd, ursprungligen Ångfartygs AB Svenska Lloyd, var ett rederi i Göteborg som grundades den 10 maj 1869. Vid ett sammanträde den 10 februari 1870 upplöstes bolaget Ångfartygs AB Svenska Lloyd men redan den 26 februari 1870 bildades det nya Förnyade Ångfartygs AB Svenska Lloyd. Detta rederi kan med fog räknas som grundläggare av ångfartygsrederiverksamheten i Sverige eftersom det före 1869 endast bedrevs ångbåtssjöfart i mindre skala.  Den första reguljära linjen som Svenska Lloyd upprättade var Kristiania - Newcastle, vilken öppnades 1873. År 1916 ändrades namnet till Rederiaktiebolaget Svenska Lloyd, som då disponerade 42 stycken ångare med totalvikten 84 000 ton.

AB Svenska Ostasiatiska Kompaniet

AB Svenska Ostasiatiska Kompaniet (ASOK), rederi. Grundades i juni 1907 av bankdirektör K.A. Wallenberg, vice häradshövding Marcus Wallenberg och redare Dan Broström, med ekonomiskt bistånd från Sveriges regering. Huvudsyftet var att starta nya linjer från Göteborg till Sydostasien. De första åren kördes trafiken med inköpta begagnade fartyg och man hade samarbeten med danska Östasiatiske Kompagnie samt norska Wilhelmsen, men redan 1910 lät rederiet bygga sina första egna fartyg.

Rörelsen utvecklades kraftigt under perioden 1910-1940, både vad gäller nya rutter och nya fartyg, då behovet av frakt till och från bland annat Indien, Kina och Japan konstant ökade. Rederiet förlorade sju fartyg under andra världskriget, men lät även bygga flera nya moderna dieseldrivna lastfartyg under och precis efter kriget. 

ASOK, som hela tiden varit ett separat bolag inom Broströmkoncernen, upphörde officiellt att existera 1978 då alla kvarvarande fartyg överfördes till Broströms Rederi AB, som ett led i Broströmkoncernens omstrukturering. 1984 tog dock Rederi AB Transocean, ägt av Transatlantic, över alla Broströms linjefartyg och ASOKs namn och skorstensmärke återuppstod för en kort tid, även om bolaget inte längre fanns.

Arkeologiska föremål

Fartyget STORA SOPHIA

I samlingarna finns föremål från de arkeologiska undersökningarna av det danska krigsfartyget.
Året är 1645 Danmark och Sverige ligger i krig. Genom att sätta hamnstaden Göteborg i blockad till havs ville den danska kung Christian IV få ett bättre förhandlingsläge vid fredsförhandlingarna i Brömsebro i Blekinge.  En dansk flottstyrka avseglade mot Göteborg, med Stora Sophia som amiralskepp under ledning av Ove Gjedde. Flottan uppgick till sammanlagt 24 skepp, men av dessa var endast fjorton örlogsskepp medan resten utgjordes av kofferdiskepp och mindre fartyg utan större slagkraft. När danskarna anlöpte Göteborgs skärgård blåste det upp till storm under natten till den 25 maj och Stora Sophia, som låg för ankar i området söder om Buskär, började dragga, grundstötte och sjönk på 27 meters djup i vad som nu är Göteborgs yttre farled. Det är inte helt klart hur många av besättningen som omkom, men enligt svenska källor omkom 15 personer. Amiral Gjedde klarade dock livhanken men bröt ett ben. Vraket återupptäcktes 1961. Mer grundlig utforskning och arkeologiska studier började på 1980-talet.
 

Götheborg II

Fartyget GÖTHEBORG

Föremål från vraket av Svenska Ostindiska Compagniets ostindiefarare Götheborg, som gjorde tre resor till Kina 1739-45. Vid hemkomsten från den sista resan 12 september 1745 förliste fartyget vid grundet Hunnebådan strax utanför Nya Elfsborgs fästning. Vid flera tillfällen har material tagits upp från vraket. Föremålen kommer från de marinarkeologiska utgrävningarna på platsen 1986-1992.

 

 

Bra att veta